Lågaffektivt bemötande - Tålamodets pedagogik

28/06/2018

Samuel Engelhardt


My Image
 

Förståelsen för Lågaffektivt bemötande som metod breder ut sig. Fler och fler pedagoger pratar om det. 

Det glädjer mig, för metoden är om den tillämpas rätt,mycket sympatisk. 

 

Hela upplägget och bemötandet är utifrån barnets behov och ur ett ickedömande perspektiv.

 

De allra flesta människor vill behandla varandra på det respektfulla sätt som metoden rekommenderar 

och de flesta gördet intuitivt, men så finns det som vanligt undantag. 

 

Modellen ger praktiska råd hur du bör bete dig då du möter unga människor som avviker från den 

sociala normen. Dessutom tror jag att tillämparna inte begränsar sig till elever i klassen som definieras

enligt modellen som sådana med problemskapande beteende utan de behandlar alla elever med den 

respekt som en sund relation kräver. Det är en av hörnstenarna för ett fungerande klassrum! 

 

En annan hörnsten: hur lyckas man hitta triggerpunkterna för att undvika att eleven hamnar i kaos? 

 

En tredje: hur går jag vidare när eleven hittat tillbaka till sammanhanget?

 

 

Kunskap och socialisering

 

Jag vidgar begreppet och generaliserar till en mycket större grupp än de med någon form av medfött 

eller förvärvat ”problemskapande beteende”. För min uppfattning är att det som är anpassat till 

målgruppen också är bra för majoriteten. 

 

Hur leder jag eleven mot sitt mål och sina drömmar? Hur kan jag uttrycka mig för att eleven inte 

upplever att jag anklagar hen? Hur kan frågor formuleras, som ger eleven de svar som eleven själv

måste formulera?

 

Praktiska exempel

 

Under mina år på Angeredsgymnasiet skapade vi en elevvårdinsats vi kallar Guidning på Skolan (GpS). 

En modell som med en speciell frågeideologi hjälper elever att formulera sin historia och sätta ord på 

sina drömmar. Samtidigt sätter hen upp konkreta nåbara delmål i förhållande till huvudmålet, att 

lyckas med sin utbildning.

 

En annan verksamhet vi etablerade under min tid på gymnasiet kallade vi Kunskapsportalen (KP). 

På engelska ”Stargate to Knowledge”, namnet väckte en viss muntration hos våra studiebesökare 

från utlandet. 

 

Till KP välkomnades alla elever som ville ha pedagogiskt stöd i sin skolvardag och elever med olika 

anledningar till att de inte hade vissa nödvändiga baskunskaper för att klara kursen, 

eller misslyckats med den. 

 

KP var välutrustad med allt från kompetenta pedagoger till en modern teknikhall utrustad med 

kompensatoriska programvaror.

 

Hela KP arbetsinsats baserar sig på de behov eleverna har och vad de behöver stöd eller vägledning kring. 

Inom ramarna för KPs verksamhet förekommer ingen bedömning, eller betygsättning. 

 

Metoden är att via det ickedömande samtalet leda, lotsa och motivera eleven att hitta pusselbitar som leder 

vidare till det uppsatta målet för vistelsen i KP.

 

 

Det Icke-dömande samtalet

 

Alla frågor som ryms och bör förekomma i ett ickedömande samtal är formulerade ur ett medvetet

ickedömande pedagogiskt perspektiv. 

 

Frågorna är tänkta att skapa en röd tråd som leder från uppsamlandet av information om situationen, via 

struktur av informationen, och vad som bör åstadkommas, till elevens formulering av nåbara mål i riktning mot 

huvudmålet. 

 

När Guiden och eleven samtalar är det oerhört viktigt att Guiden är medveten hur den formulerar sig. 

 

Kommunikationsspråket och kroppsspråket måste vara neutralt och inte kunna associeras till kränkning eller skuld.

 

Ett ord som till exempel inte bör användas är ordet ”varför”. Ordet ”varför” är ett anklangande/dömande ord och 

förtjänar svaret ”därför”. ”Varför gjorde du så? Därför! Varför kan du inte …? Därför!” 

 

Att inleda en fråga med ”varför” är att bara vilja bekräfta sin egen slutsats och den andres skuld och att jag 

egentligen bara är intresserad av motivet till handlingen. 

 

Ett ickedömande sätt att uttrycka sig är att exempelvis använda uttrycken ”Hur kommer det sig? Vad var det som, …?”.

 

Varför skriver jag allt detta?

 

Jag tror på exemplets makt och vill gärna sprida framgångsrika modeller och metoder. 

 

Lågaffektivt bemötande är som jag förstått är en mycket bra modell framförallt i akuta situationer. 

 

Kopplar man den till GpSen och det ickedömande samtalet skapar man en kontinuitet för eleven, som kan bidra till 

att undvika de situationer som är upphovet till kaoset.

 

 

 

skolvärlden okt 2000.

 

http://skolvarlden.se/artiklar/att-vara-lugnet-i-stormen